Två veckor har gått sen morfar somnade in. Det går inte en dag utan att tårar rinner. Inte hysteriskt, men de rinner. Det räcker att någon frågar något så blir jag sådär blödig. Jättejobbigt. Imorgon är det en vecka sen begravningen, en av de finaste begravningar jag varit på. Tror att det blir en sådan jobbig dag imorgon oxå. Men jag vet att det är bättre att låta de rinna, för tillslut så känns det bättre.
Perspektiv...........jo, det finns de som har det värre. Vi är lyckligt lottade att vi är så nära varandra som vi verkligen är. Vi är många och ibland fler än vi behöver, vilket är tur. Då alla inte kan hjälpa till oavsett anledningar.
Lite djupt men just nu är jag lite djup.
Till helgen skulle morfar fyllt 85, detta firar jag med en runda någonstans i Skåne med kollegan :-D
Ses och hörs................. Mian
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar